Serrè

tombuwân sè tamaso' ka ḍâlem macem bhâ'-rebbhâ'ân otabâ Poaceae. Serrè kèya èghuna'aghi ghâbây maro'om massa'an. Mènnya' serrè sè tamaso' ka macem mènnya' atsiri èyèkstrak dhuli bagiyân attas tamennan arèya.

Serrè (Cymbopogon citratus) iyâ arèya tombuwân sè tamaso' ka ḍâlem macem bhâ'-rebbhâ'ân otabâ Poaceae. Serrè kèya èghuna'aghi ghâbây maro'om massa'an. Mènnya' serrè sè tamaso' ka macem mènnya' atsiri èyèkstrak dhuli bagiyân attas tamennan arèya. Mènnya'na èghuna'aghi ghâbây ngojâ rengngè' (rèpelen). Bâḍâ ghâḍhuwân sitronèla sè ta' èkasennengè rengngè'. Mangkana, serrè kennèng èpadhâddhi obhât rengngè' bân serangga laènna.

Serrè

Jhâjhârbâ'ân ropa beccè'

Serrè arèya tamennan sè tombu taonan, ramo'na akanṭa jhâi. Ghlâghârrâ ngalompor ènga' bhungkana pènang, bisa tombu ghân 2m tèngghina, bhuleddhâ 4mm. Kalomporra abârna bhiru è ḍâlemma, ḍâunna abârna bhiru bureng[1].

Panyalambherrân beccè'

Tombuwân arèya asalla ḍâri India bân Sri Lanka[2]. Makkè ḍâ'iyâ serrè ella ètamen è Afrika, Amèrika Tengnga bân Lao', Hindia Bârâ', Cèna, bân Asia Tèmor Lao'[3].

Carèta Panyalambherrân beccè'

Samarèna Perrang Dhunnya Kaḍuwâ', rèng-orèng molaè aperghi serrè è Amèrika Tengnga bân Lao', lajhu è Afrika, Madagaskar, bân polo-polo è saènterrenna. Serrè satèya ella ètamen otabâ tombu aghâl è pan-brâmpan naghâra sub- bân tropis. Tamennan arèya èperghi è pan-brâmpan naghârâ è Asia Tèmor Lao' ghâbây tamennan kalongèdhân otabâ pangèyas[4]. Dhinèng è Amèrika Serikat, kappra ètamen è Florida, è salajhângnga Miami-Dade County[5].

È Puerto Riko bân Kapolowan Virgin, serrè ka'angghâl è kèmpo'an herbarium sè ella èkaghâbây è taon 1876 bi' 1860 bâng-sèbânga. È Puerto Riko, serrè ètamen è pamengkang[6].

Paghuna'an beccè'

Arghâ èkonomi beccè'

Èkstrak mènnya' èsensialla serrè èghuna'aghi è ghuṭè, bhât-obhâdhân, bân om-ro'om. Makkè serrè ètamen è Asia bân Afrika, tapè naghârâ pangasèl serrè sè palèng bânnya' ngèkspor serrè arèya Guetamala, ra-kèra 250.000 kg per taon[7].

Arghâ sosial beccè'

Serrè èghuna'aghi ghâbây nambhâi panyakè' tabu', ghâresghes, bân ḍârâ tèngghi. Kappra kèya èkella pas èyènom ghâbây nambhâi bâto', kalèsma, bârâ ghusè, bân sakè' tabu'[7].

Sombher beccè'

  1. "Archive copy". Diarsipkan dari versi asli tanggal 2012-05-01. Diakses tanggal 2020-11-28. 
  2. http://apps.kew.org/wcsp/
  3. https://npgsweb.ars-grin.gov/gringlobal/taxon/taxonomysimple.aspx
  4. Oyen LPA, 1999. Cymbopogon citratus (DC.) Stapf. Record from Proseabase. In: Plant Resources of South-East Asia [ed. by Oyen LPA, Xuan ND]. Bogor, Indonesia: PROSEA Foundation.http://www.proseanet.org
  5. Wunderlin, R. P., Hansen, B. F., Franck, A. R., Essig, F. B., 2016. Atlas of Florida vascular plants. In: Atlas of Florida vascular plants . Tampa, USA: University of South Florida. http://www.florida.plantatlas.usf.edu/
  6. Más EG, García-Molinari O, 2006. (Guia Ilustrada de Yerbas Comunes en Puerto Rico). Mayagüez, Puerto Rico: Universidad de Puerto Rico. Colegio de Ciencias Agrícolas. Servicio de Extensión Agrícola.28 pp.
  7. 7,0 7,1 Avoseh, O., Oyedeji, O., Rungqu, P., Nkeh-Chungag, B., Oyedeji, A., 2015. Cymbopogon species; ethnopharmacology, phytochemistry and the pharmacological importance. Molecules, 20(5), 7438-7453. doi: 10.3390/molecules20057438